Höganäs – hjärtat i Keramikbygden
Ingen annan svensk stad är så starkt förknippad med keramik som Höganäs. Här har brännugnarna eldats heta i nästan två hundra år. Tusentals och åter tusentals föremål stämplade med stadens namn har gjort Höganäs till ett keramiskt begrepp, ett varumärke som tack vare krukmakare och konstnärer, formgivare och fabrikanter blivit känt över världen.
Liksom grevskapet Staffordshire i England förvandlades Kullabygden under 1700- och 1800-talen till en keramikbygd genom sina kolfyndigheter. Exploateringen av kolfälten ingick i den industriella revolutionen som just hade inletts. För att de nya maskinerna, fabrikerna och järnvägarna skulle hållas igång krävdes energi.
Nordvästra Skåne är den enda plats i landet där man har funnit stenkol. Gruvschakten sänktes på flera håll från Höganäs till Bjuv, Ekeby och Billesholm. Under jorden vindlade gruvgångarna kilometerlånga ned till hundra meters djup. I centrum för verksamheten stod det stora Höganäsbolaget.
Det var när man började ta vara på de leror som i stora mängder togs upp under kolbrytningen som gruvindustrin äntligen blev lönsam. De första brännugnarna byggdes 1825 och de eldades med eget kol.
Den tunga produktionen i Höganäs kom från första början att inriktas på byggkeramik, eldfasta tegel och saltglaserade industrirör. Men redan 1832 skapades den första verkstaden för tillverkning av hushålls-, prydnads- och konstgods, Höganäsbolagets lerkärlsfabrik. Tre år senare eldades den första ugnen fylld med saltglaserat stengods.
Trots att lerkärlsfabriken fortfarande vilade på hantverksmässig grund blev den starten på en modernt inriktad serietillverkning där drejarna satt på rad. Snart knöts konstnärer och modellörer till fabriken, bland dem danske skulptören Ferdinand Ring och konstnären Helmer Osslund. Vartefter kunskaperna inom företaget ackumulerades och fördjupades steg också egna formgivare fram, till exempel Albin Hamberg.
Från Höganäsbolagets kuvöskammare sprängdes nya företag loss. År 1909 öppnade två entreprenörer en ny fabrik, Andersson & Johansson, som med tiden kom att bli världskänt under namnet Höganäs Keramik. Här har tillverkats ett rustikt och modernt hushållsgods, först i lergods men från 1970 i stengods, som tagit en självklar plats i svensk designhistoria. Bland många framgångsrika formgivare finns John Andersson, Hertha Bengtson och Signe Persson-Melin. Andersson & Johansson/Höganäs Keramik fungerade sin tur som ett hantverksuniversitet. Duktiga drejare sa upp sig och öppnade eget.
Under 1900-talets andra hälft bidrog många kända konstnärer och keramiker till att befästa Kullabygdens rykte som centrum för svensk keramisk konst och formgivning. Mest känd är konstnären Åke Holm som också spelat en central roll i skapandet av Höganäs Museum, känt för sina specialsamlingar och utställningar av modern skandinavisk keramik som lockar besökare från hela landet.
Under 2000-talets första decennium har den keramiska produktionen i västvärlden förändrats radikalt. Flera stora tillverkare, som danska Royal Copenhagen och engelska Wedgwood, har flyttat mycket av sin produktion till låglöneländer. År 2008, efter hundra år på orten, släckte också Höganäs Keramik sina ugnar och nuvarande ägaren Fiskars flyttade tillverkningen till Asien. Varumärket Höganäs Saltglaserat ägs fortfarande av Höganäs AB som med keramikern Anders Johansson låter en hantverksmässig produktion leva vidare. Omkring 25 enskilda keramiker är verksamma i kommunen med inriktning på keramisk konst och brukskeramik.